Seminarium - Romani i fokus 2017

Malmö Ungdomscentral (MUC) har i Malmö anordnat sitt första språkseminarium. Hur arbetar Malmö Ungdomscentral med romani? Vilken bakgrund och vilka influenser har de olika varieteterna? Hur mycket läromedel och litteratur finns det? Hur mycket poesi finns och hur påverkar romskan musiken. På alla dessa frågor kunde man höra svar på under endagsseminariet. Seminariet tog upp sju stora romska varieteter i Sverige. 

På Studiefrämjandet i Malmö den 27 oktober samlades cirka 90 deltagare från hela landet för att lyssna och få svar på alla ovannämnda frågor. Programmet började med att alla från Malmö Ungdomscentral kom upp på scenen och Mirsad Sahiti, ordförande, hälsade publiken välkomna till MUC:s första språkseminarium. Mirsad berättade att syftet med seminariet var att ge information om sju romska varieteter som talas i Sverige. 
I välkomsttalet involverades fyra representanter som samarbetar i projektet. Mujo Halilovic från RIKC i Malmö hälsade alla välkomna och berättade kort om kommunens ansvar att främja romani. Jon Pettersson, ordförande i Franzwagner Sällskapet, berättade kort om de lagar som gäller minoritetsspråk i Sverige. Iren Horvatne berättade om skollagen och vilka rättigheter romska barn har i skolan. 

Moderatorer under förmiddagen var Dolly Andersen och Dennis Tran.
Mirsad Sahiti presenterade broschyren 12 frågor och svar om romer på Arli-romani från Serbien och berättade om arbetet bakom översättningen. Därefter intervjuade han Katarina Sahiti, modersmålslärare i ser- biska, men som lärt sig romska och varit involverad i arbetet med broschyren. På scenen fanns också gäster från Serbien, Goran och Djeva Stoicevic. Djeva berättade om hur hon samarbetat med Mirsad i Serbien när de tillsammans höll kurser i arli. Goran var deltagare på kursen och talar nu flytande arli-romani. Han berättade om sin upplevelse av kursen och att han lärde sig romska för att komma närmare sin romska fru och hennes familj samt sina romska vänner. Idag samarbetar de med Mirsad i ett forskningsprojekt om arli-romani. 

Nästa talare var Hristo Kyuchikov, professor i psykolingvistik i Berlin. Hans första föreläsning handlade om vad som hände med romani under resan från Indien till Turkiet. Det var mycket intressanta detaljer och publiken var mycket nöjd med informationen och de många detaljerna. Punkten Läromedel och litteratur på Arli-romska presenterades av modersmålslärarna Sead Serifi och Brima Gudinci. Under den punkten kunde man förstå att de läromedel som finns på Arli är inte användbara för arlitalande från Serbien. Dem litteratur som finns på arli är den som man pratar i Makedonien. Under punkten Poesi och Musik fick vi först se en videointervju med Denisa Kondic, en författare från Serbien som har gett ut poesi på serbiska och engelska samt sju dikter på serbisk arli-romani som Mirsad har översatt. Publiken fick höra inläsningar av två dikter, en inläsning av Mirsad och en av Brima Gudinci som själv skriver dikter. Brima läste även en av sina egna fantastiska dikter.  

Efter pausen fortsatte programmet med Kelderaš-romani. Mirsad presenterade broschyren på Kelderaš och man kunde se en videopresentation med dem som arbetat med översättningen. Vivika Sajin berättade om översättningen, Rickard Kaldaras och Adele Demeter berättade om korrigering och inspelningen i studio. I presentationen kunde vi även se 10- årige Franscesko Demeter som berättar om sin inläsning i studion. Sen fick man höra hans inläsning på Kelderaš-romani. 

Nästa talare på scenen var Fred Taikon. Han berättade om ERG förlag, det enda romska förlaget i Sverige. Han berättade om läromedel och litteratur som finns på Kelderaš och framförde kritik mot att det som finns och kallas för läromedel ibland inte är det. Fred betonade några gånger att det finns väldigt lite läromedel och litteratur samt att man måste producera mer. Därefter berättade han om musik i Kelderašgruppen och vi kunde se ett videoklipp på några exempel. Som avslutning läste Fred en dikt på Kelderaš som publiken reagerade mycket positiv på.

Mirsad presenterade sedan broschyren på Polsk-romani och intervjuade ungdomar som har arbetat med den. Roger Kwiatkowski, som översatt broschyren, berättade att han hade många utmaningar. Det var inte naturligt för honom att skriva på romani och sedan läsa in det. Dolores Andersen berättade att det var utmaningar, men att det var roligt att arbete med sitt språk i studion. På slutet av intervjun fick vi se och höra inläs- ningen på Polsk-romani. Nästa punkt var reserverat för Teresa Kwiatkowski, modersmålslärare i Polsk-romani i Malmö. Hon berättade att det inte finns läromedel på Polsk-romani utan att hon själv måste ta fram materialet för lektioner.
Renata Andersen från RIKC berätta- de om poesi på Polsk-romska och läste en dikt. Kristoffer Andersen berättade om musik i deras grupp och man visade ett videoklipp på musikutveckling inom den Polsk-romska gruppen.

Innan man tog lunch fick vi också se användning av Arli-romani i sång och kunde se ett videoklipp på Arli-romsk musik.

Eftermiddagsprogrammet startade med att Adam Szope från Sveriges Radio berättade om varför de på den romska redaktionen använder ett särskilt sätt att prata och skriva. Han berättade att de använder en media-dialekt som de själva har skapat för att nå så stor publik som möjligt. Han betonade att de på redaktionen ständig utvecklas och att deras sätt att prata och skriva också utvecklas. 

Nu var det dags för att prata om Svensk-romani. Mirsad och Jon Petterson berättade om översättningsarbetet av broschyren och Jon sade att det här var det första omfattande arbetet som han fick arbeta med. Det var många utmaningar men översättningen av broschyren som ingår i revitaliseringen av svensk romani. Därefter fick man höra inläsning av svensk-romani. Efter denna intervju fick Jon berätta om läromedel på svensk- romani och där har vi samma situation som på polsk romani, det finns inte så mycket. Under punkten om musik berättade han att musiken liknar svensk musik och vi fick se ett videoklipp och höra en svensk-romsk låt.

Nu var det dags för Bosnisk-romani. Semsa Suljic från Malmö Ungdomscentral blev intervjuad av Mirsad och under samtalet fick vi reda på att den här varieteten är också utrotningshotad och att revitalisering måste påbörjas nu innan de äldre romerna har dött ut. Mirsad presenterade broschyren på bosnisk romani och vi fick höra inläsningen på den varieteten från deras hemsida.

Lovari-romani var ämnet när Robert Vävström och Venezuela Grulova intervjuades. Mirsad berättade att det var Djura Ivanov som översatte broschyren till lovari och sedan fick Daisy Balros och Robert Vävström textkorrigera den. Robert berättade att det var utmaning eftersom lovari i de olika länderna pratas annorlunda, men att det var intressant att göra en översättning som alla kunde förstå. Han sade också att det var intressant att arbeta med sitt modersmål i studion. Venezuela har också sagt att det var intressant att jobba med språket i studion men att det fanns utmaningar eftersom hon pratar ungersk lovari. Programmet fortsatte med Iren Horvatne, modersmålslärare från Malmö. Hon berättade om läromedel som finns på lovari-romani. Marian Wydow talade om musik och poesi på lovari-romani. Han visade ett videoklipp på lovari-musik och berättade om dess bakgrund. Sedan läste han en kort dikt.

Som nästsista punkt presenterades finsk-romani. Mirsad bjöd upp Jon Pettersson och Baki Hasan från Språkrådet. Jon berättade om kopplingen mellan svensk och finsk romska. Baki Hasan berättade kort om Språkrådets uppdrag, om läromedel som finns på finsk romska och om Språkrådets nya uppdrag med revitalisering av finsk- romska.

På slutet fick Hristo berätta om bak- grund och influenser i de olika varieteterna. Han använde 15 min till att ge oss information om varje varietet, om arli, kelderaš, polsk-romska, lovari-romska, bosnisk, svensk och finsk romska.

Dagen avslutades med att alla talarna, alla ungdomar från Malmö Ungdomscentral och fick en present som tack för sitt deltagande.

Vi tackar alla deltagare och publik

Vi tacka även Tehara Media
som spelade in hela programmet.

                                                                                                  Malmö Ungdomscentral